Oppidanen

Precis kommit hem från jobbet. Som alltid dricker jag mitt eftermiddagskaffe och ur högtalarna spelas lugna låtar av Beethoven. Detta är den bästa stunden på dagen. Efter att ha koncentrerat hjärnan hela dagen och konstant varit social och trevlig mot människor är detta underbart. Att sitta här och bara vara. Jag vet att jag måste ta vara på denna stunden eftersom jag har svårt att koppla av. När klockan närmar sig sex-sju blir jag alltid rastlös. Det resulterar oftast i promenad, löpning eller gym. Har även börjat simma på kvällarna. Har alltid underskattat simning men har ändrat uppfattning totalt. Känslan efteråt är extraordinär. Den sköna känslan av utmattning i varje liten muskel är fantastisk.

Jag gick en runda igår efter att ha varit på Erikdalsbadet. Jag gick längst skanstullsbron och vände tillbaka samma väg när jag kommit till Globen. Jag stannade på bron och såg ut över vattnet och längtade till sommaren. Jämförde min syn med bilder jag tog förra sensommaren. Jag är svensk, därför klagar jag.





Ge mig sommar ty jag är trött på snö, regn och kyla.