17 Januari 2011. Paragraf sjutton. 88,2+12,3=X (?)

Jag går ofta kvällspromenader. Har kommit fram till att det är skönare att vandra i kyla. Den sköna känslan att klä sig ordentligt och låta ansiktet ta den uppfriskande kylan, det är fint. Det är en viss charm med den stickande kylan på kinderna, inte sant? Man går i takt med musiken och man sjunker sakta men säkert in i sin egensinninga dvala. Man influeras och går bestämt framåt som att man vore på väg till något mycket viktigt. Blicken fästs långt bort och man går, går och går. Man har ett livsviktigt uppdrag och man är programmerad att slutföra det. Det gäller liv och död! Ingen kan ta det ifrån dig. Jag skulle inte ens stanna om självaste Adolf Hitler skulle uppstå framför mig, se på mig och fråga vart närmaste ICA låg. "Ledsen Adolf, hinner inte."

Det skulle dock vara ett störande moment och det skulle möjligen få mig ur balans. Tänker på den förundran som skulle uppstå bland människor i affären när Hitler kommer in. Folk skulle häpna och viska till varandra - "Hade ingen aning om att Hitler handlade på ICA.."


Kurre

Tänkte dela med mig av en komisk konversation som jag deltog i för några veckor sen. Jag fick ett samtal av en otroligt stressad och förvirrad kund som talade väldigt snabbt och osammanhängande. Poängen är den att jag hade svårt att lokalisera hans dialekt då det lät som en blandning av skånska och danska.
Låt oss säga att han hette Kurre då jag faktiskt inte minns vad han hette. Eller rättare sagt, hörde.

Kurre: Ja hallåeee! Mitt namn äaer mummel mummel och jag ringer från SATS i mummel mummel.
Jag: Hejsan! Ursäkta, men vem var det sa du?
Kurre: Mummel mummel.. Jo du, vi har pråoobleem med en dator häer mummel mummel mummel.

Någonstans här får jag bara en känsla av att han är dansk så jag säger:

Jag: Du får ursäkta, men kan du tala lite långsammare. Jag är väldigt dålig på att förstå danska.
*Tystnad*
Kurre: Jaooohaa men jag aer inte fråon Dannmarrk. Jag äaerr från Malmoe.
Jag: Jaha, ursäkta!

Lite pinsamt va? Till slut löste det sig och vi sa farväl.

Havannah

Slutade tidigt idag, vilket var skönt. Suttit i möten här och där. Mest med projektgruppen där vi har diskuterat ekonomi och kundtjänst. Det är mycket intressant att vara med på dessa möten. Det finns många hemligheter ska ni veta, där allt handlar om pengar.

Det har dock inte varit min dag. Inget speciellt men ni vet hur det kan vara. Man är glad och framåt på utsidan men innerst inne vill man bara gå hem och bara vara. Man måste få vara för sig själv ibland. På jobbet träffar jag kunder hela tiden och jag pratar i telefon stup i kvarten. Det är roligt, såklart. Men ändå, ibland vill man bara skrika "NEJ!"

Tänker att det vore skönt att resa iväg och bojkotta alla sociala medel. Vara borta i en månad eller så. Jag skulle hyra ett litet hus någonstans. Jag skulle gå upp tidigt och sätta mig på balkongen med den vackra havsutsikten. Sitta där, ta en snus med morgonkaffet och bara vänta på solen. Se den sakta stiga för att till slut möta min blick.

På kvällarna skulle jag klä upp mig för att sedan gå ut bland människor. Likt en flanör skulle jag vandra omkring utan kopplingar eller åsikter. Skulle gå till en lugn bar och sätta mig i ett hörn. Smutta på en whiskey och betrakta min lugna omgivning för att sedan vandra mot havet. Den natten skulle jag sova där under bar himmel. Känslan av frihet under en stjärnhimmel. Det skulle smaka det.

Men, här och nu. Verklighet. Utanför fönstret är det grått och mörkt och jag tänker att detta vädret är avskyvärt. Jag får motivation att verkligen realisera min resa en vacker dag.

Så får det bli.

Inventering & ögonfransar



Har varit på ett företag och inventerat idag och nu sitter jag här och försöker fixa smeten. Ingenting stämmer, absolut ingenting! "Du får sätta dig ner och kolla igenom vad som skall göras, det fixar du." Visst fixar jag det, någon har gjort massvis med fel och nu ska jag reda ut detta. Ska sammanfoga allt och sedan skicka ett telegram och utdela domen. "Kejsaren av inventeringen dömer härmed dig till 100 års slavarbete. Här ska det byggas pyramider!".

Ett annat problem. Mina ögonfransar är totalt ur funktion. Dom sticker inåt och därför går jag runt som en dåre och kisar. Folk ger mig blickar som att jag vore en mycket ond man. Jag rycker bort några irriterande strå från ögonfransarna då och då. Är det bra att göra så? Växer ögonfransar ut igen? Någon som vet? Har alltid undrat det!

Aufwiederhören!

Guten Tag

Har inget att säga egentligen. Sitter och dricker whiskey och grimaserar illa. Jag slår ner glaset i bordet och skriker - "NEIN! ICH WERF EIN LICHT IN MEIN GESICHT!!"

Inte för att det är relaterat till smaken på whiskeyn. Det relaterar överhuvudtaget inte till något som jag gör för stunden. Men just känslan, ni vet. Att skälla eller jämra sig sådär lagom högljutt på tyska. Det är fint det.
Ikväll blir det utgång och snart får vi gäster. Farbror Leinad ska göra sig i ordning.

Guten Abend Freunde!



Shahdaroba!

Härligt med fredag och helg! Det har varit en lugn vecka på jobbet, skönt med mjukstart med tanke på alla projekt som drar igång nästa vecka. I onsdags var jag på Hard Hat Media, ett produktionsbolag som ägs av Calle Schulman och Mats Dicklén. Jag var där och satte upp deras nätverk. Träffade Calle och vilken skön lirare det är ändå. Det var mycket trevligt och spännande och han var mycket nöjd när jobbet var klart. Succé!

Helgen är ganska fullbokad. Ikväll ska jag på bio och se The Town. Den verkar bra! Imorgon är det utgång som gäller, igen. Var ute i onsdags också, en galen kväll på många sätt och vis. Morgondagen blir bra. Fint!

Nu återstår bara för mig att säga trevlig helg!



Och som så många gånger förr, KAFFESKÅL!!

Leinad på torpet

Jag har funderat lite på mitt namn den senaste tiden. Daniel baklänges blir Leinad. Jag gillar det. Tänker att när jag blir äldre ska jag byta till Leinad. Farbror Leinad.

Jag kommer vara den ensliga gubben på torpet. Jag kommer ha en välskött trädgård med enbärsbuskar och ett jordgubbsland täckt av nät. Jag kommer vara en mycket snäll farbror men barn kommer vara rädda för mig. Deras föräldrar kommer varna dom i tidig ålder att uppe på torpet där farbror Leinad bor, där får ni inte vara. "Han är en sur gubbe och det sägs att han har varit med i ett och ett annat krig. Han är farlig och tvär!"

Barn kommer bli nyfikna. Dom kommer smyga på mig men jag tänker inte låta mig luras. Jag tänker sitta och vaka i fönstret om kvällarna. Närmar dom sig huset kommer jag skrika åt dom. "DETTA ÄR PRIVAT MARK, FÖRSVINN HÄRIFRÅN! FÖRSVINN!".

Inte för att jag kommer ha något emot barn. Bara det att farbror Leinad ej vill bli störd.

På söndagar kommer jag gå till kyrkan. Jag kommer sitta längst bak och betrakta min omgivning. Prästen känner mig och nickar välkomnande åt mig innan han sänker armarna och ger församlingen tillåtelse att sätta sig ned.
När predikan är över cyklar jag hemåt. Tänder en cigarr och sätter mig vid fönstret och vakar över min mark. Min privata mark som kommer vara så fin.

Hej!

Okej, nu får det vara nog. Abstinensen ångar för fullt och nu tänker jag banne mig börja blogga igen. Yes! Mycket har hänt sedan sist. Jag har lämnat småland och bor numera i våran vackra huvudstad Stockholm. Ni kanske inte tror det men skillnanden mellan Stockaryd och Stockholm är enorm. Jag lovar er, det är sanning mina vänner. Här finns det bilar, lastbilar, bussar och framförallt, människor! Kan ni tänka er? Människor! Dom finns överallt men dom kommunicerar inte med varandra på samma sätt som hemma. Här går man inte in på ICA och hälsar på alla man ser. Man säger tydligen inte förlåt eller åtminstånde ursäkta om man råkar stöta emot någon på ett sådär obehagligt sätt. Nej, här är man den individ man är. Alla har sina uppdrag och mål, allt som kommer i vägen skall förintas. Ja, så är det. Man lär sig hantera det och man lär sig framförallt att inte bli likadan. Som den dräng jag är säger jag ursäkta, dock hälsar jag inte på främlingar. Min mor sa till mig i tidig ålder att det gör man inte och då gör jag inte det.

Sådär, första inlägget på ett halv år avklarat. Gött!




Tal till nationen.

Sitter och skriver på ett tal inför ett bröllop på lördag. Ska tala inför 130 människor vilket är lite nervöst. Sist jag höll tal var på min student, även då inför väldigt mycket folk. Det gick bra den gången, hoppas på detsamma denna gången också.

Rekommenderar albumet nedanför. Michael Nyman. Passar för alla stunder, glädje som sorg.




Legoplayer goes wild

Man vågar sällan gå in i moas vardagsrum. Ljuden som kommer därifrån är obehagliga och erotiska. Jag har alltid undrat vad som försiggår där inne egentligen.
Nu vet jag. Det verkar som att det produceras legoporr?



Är det Greger från Nile City som våldför sig på en stackars bonde må tro?

Les Grandes Marches



Mannen ni ser på bilden ska snart flytta till den stora staden Stockholm. Hur ska det gå? Undrar ni säkert. Ja, det undrar jag också. Jag har dock en bra känsla och tror det kommer gå hur bra som helst. Jobbet verkar vara väldigt spännande och roligt.
Skönt med ny energi och lite framtidstro. Förhoppningar och glädjerus.
Vinden har vänt och nu seglar vi mot nya äventyr!


Hej.

Jag skäms för mitt dåliga bloggande den senaste tiden. Jag är en upptagen man med hundratals bollar i luften för tillfället. Försöker finna en struktur kring det hela men dom spontana vägarna hoppar på mig.
Sitter och lyssnar på Hans Zimmer. Har ni inte hört honom rekomenderar jag honom starkt. Otroligt duktig musiker. Jag kan ha nämnt det innan, om inte har jag ett erkännande. Jag har blivit tolalt förälskad i klassisk musik och även jazz. Jag känner mig som en gammal man från 50-talet men jag gillar det. Tänker mig att detta inlägg skrivs på en gammal brunfärgad skrivmaskin i ett rum som luktar stark whiskey och cigarrök. Festligt värre.

I veckan som komma skall ska jag till Stockholm på intervju och senare på dagen provjobba om allt går som det ska. Spännande men lite smått läskigt.

Dags för ett avsnitt av "Mad Men".

Godnatt och på återseende.




Wanted.

Jag har inte bloggat på ett bra tag men nu är jag tillbaka. Anledningen till min inaktivitet ser ni nedanför. Jag har varit jagad och förföljd hela sommaren. Likt en luffare har jag vandrat omkring och gömt mig från rättvisan. Bönder har fått riskera sina liv för min skull då dem så vänligt har gömt mig bland hö och getter. Jag har bytt identitet och efter ett x antal plastikoperationer känner ingen igen mig längre. Jag heter Charles Cooper och nu börjar jag om. Mitt förflutna är historia.




This town goes crazy

Jag har tagit min examen och här ligger jag i mitt lilla rum i den stora staden Stockaryd och funderar på framtidens ovisshet. Fönstret är halvt öppet och jag funderar på att stänga igen för idag. Klarar inte av allt oljud. Stockaryd är en stor stad och festprissarna tycks aldrig vilja gå hem. Det vankas tydligen efterfest och jag hör hur folket utanför skriker efter en taxi som vägrar stanna och köra hem dom berusade gossarna. Dom börjar sjunga i otakt på en låt som jag inte minns namnet på och till slut får jag nog. "Nu får det vara nog, vi försöker sova här!", skriker jag åt dom. Dom tystnar och går ner mot stan. Tur att man bor i utkanten ändå. Jag lider med dom som bor nere vid storgatan. Metropolen av diverse restauranger och pubar. Platsen där festen aldrig tar slut.

Det är värst på helger, såklart. Hulliganer samlas på torget för att supa sig fulla inför fotbollsmatcherna. Dom kallar sig för "IFK Stockaryd Hulliganz". De värsta och hårdaste killarna man kan tänka sig. Knivslagsmål och mord är vardagsmat här och det tycks aldrig ta slut. Polisen har ingen kontroll och invånarna är rädda. Alla utom jag. Jag är inte rädd för nåt.

Kan ni tänka er, Stockaryd. Vilken brutal och vild stad ändå.

Nu åkte en lastbil förbi huset. Helt otroligt.

Godnatt.


Moments


Nere vid piren igår med trevligt sällskap.


Solen, vad finns de att säga? Jag gillar den.

Skammen.

Jag vet inte hur det är med er men ibland måste man stanna upp och tänka efter vad som just har hänt. Jag sitter här i mysbyxor och en halvt uppknäppt skjorta samtidigt som jag lyssnar på Darin. Vad är det frågan om? Hur hamnade jag i den här situationen? Hjälp. Outfiten är väldigt märklig och val av musik är ju helt obegripligt. Det värsta är att jag faktiskt har suttit här ett tag och diggat till You're Out Of My Life och Runaway.

Måste duscha av mig den här skammen omedelbart.

Word of Wisdom: RUELSE - djup ånger


The Magic Spoon

Jag har skrivit tenta idag och det gick nog ganska bra tror jag. Dock satt jag uppe alldeles för länge och pluggade inatt vilket egentligen är helt meningslöst. Det är inte mycket som fastnar i skallen när man stresspluggar och det medför ju bara att man är trött som ett as när man väl sitter där och skriver tentan. Ögonpåsarna har uppenbarat sig igen tack vare detta men vad gör det när man har lagt en sked på kylning? Ögonpåsar är inget problem längre. Jag skrattar hånfullt åt dom medans dom utplånas av den kalla skeden.



Word of Wisdom: SCHIBBOLET - ett språkdrag som tydligt röjer talarens grupptillhörighet;
t ex i norrlänningars "Vi flytt' int'"



Creep.

Hammarby förlorade och här sitter jag lite smått onykter och ledsen. Det är tungt nu och vi ligger illa till. Jag ska gå en sväng och filosofera lite grann. Natten är ganska skön ändå.

Matchdag

Bara några timmar kvar till avspark. Bajen kommer till Jkpg för att möta J-södra och jag är taggad till tusen.
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer







Sommar!

Vilken dag va? Sommarkänslor för hela slanten. Jag har en känsla av att denna sommaren kommer bli hur bra som helst.
Här är några bilder från förra sommaren.


Cimon och Vigge.


Roadtrip till Öland.


Vad vore en sommar utan grillning?


En vacker dam och en cool kille.


Bästaste Liza och Sandra. Midsommar.


Vacker konst.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0